Hos veterinären !

Idag åkte husse med mig till veterinären för matte var jätteorolig för mig då jag är jättesnuvig och har svårt att andas för att jag är täppt i nosen.
Matte har jobbat hela natten och både hon och husse tyckte därför att det var bättre att husse åkte med mig, än att hon skulle göra det. Husse hade i alla fall sovit några timmar.
Det hände en massa hos veterinären. Veterinären kände och klämde på mig, men hela tiden var husse med så det var okej ändå. Veterinären lyssnade på mina lungor och hjärta och tittade mig i öron, mun och nos. Svaret vi fick var att hon trodde det var en form av förkylning som kan sitta i rätt länge, och det husse och matte skulle göra var att ha koll på mig, ta jättekorta (kortast möjliga) promenader och ev tempa mig om jag verkade ha feber. Blev jag sämre, fick feber över 39,5 grader eller fick problem med andningen så skulle jag genast åkas in med till veterinären igen, för då kunde det vara en lunginflammation på gång. För att lindra nästäppan sa veterinären att husse kunde ge mig Nezeril nässpray för barn i nosborrarna.
Jag fick inte anstränga mig, inte bli andfådd, inte leka och busa, inte gå sköna vårpromenader och absolut inte rusa runt som en tok inomhus heller.
Enligt veterinären kan förkylningen hålla i sig i flera veckor, ja upp emot tre veckor sa hon. Jag tror det är länge, i alla fall om jag ska tro husses uttryck, för han sa "Oj då så länge !?"
På kvällen fick jag nässpray i ena nosborren, men det gillade jag inte, jag fnös och nös och hade mig efter det så husse gav mig inte fler gånger.